En sak jag har funderat över, och börjat tröttna på är varför jag jämt känner mig bortglömd och utanför. Bland vänner och i familjen. Familjen har väll bara mycket att tänka på men så är det vännerna (?).
Hur kommer det sig att ingen hälsar på, ens frågar om dom får komma,
och hur kommer det sig att samtalen på min mobil nästan bara är från mina föräldrar och min pojkvän?.
Det kan väll inte vara så svårt att lyfta på luren och fråga om man vill vara med och hitta på nått i helgen?, inte ens när man är hemma är samtalen från dom, inte ens då när man ska hitta på nått så ringer det.
Är man inte kontaktbar om man inte sitter på msn hela dagarna? eller är det så jävla jobbigt att lyfta på luren?.
Och så var det fest, ingen aning om det, men jag blir inte tillfrågad personligen inte ens när jag sitter vid samma bord, jag måste kommentera det för att nån ska säga nått om att jag får komma, genom min pojkvän?! Allt blir så roligt då?, Nej.
Jag behöver inga kommentarer eller förklaringar, man behöver inte börja ringa. Jag kan bara känna mig väldigt bortglömd, men jag söker ingen medkänsla.
Var bara tvungen att skriva, kanske lite patetiskt men vem orkar bry sig om sånt. Det "kanske" är så här det är.
torsdag, november 02, 2006
Jag vet nog ingenting
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag skyller på internet. Är man inte online finns man inte. Skrämmande :(
Men darling. Förlåt :( Men när det gäller festen ikväll så trodde jag att alla ni var bjudna, svårt att veta, inte jag som håller reda på det.
Marlene, jag vet att du inte får ringa mobil o att det är därför du inte ringer så ofta;). men det kändes bara jävligt träkigt att inte ens bli tillfrågad när madde frågade dig hos hanna och jag satt bervid, jag vet aldrig någonting känns det som.
Du får vara med oss hårdingar och spela sällskapsspel istället :) Det är få förunnat :)
Seriöst dock. Det är väl inte patetiskt för fem öre att skriva det du skrev, och det är klart som fan man bryr sig om du känner sådär. Är ni ett "gäng" så måste det kännas hemskt att känna sig utanför. :( Hoppas det blir bättre. De går trots allt miste om värdens coolaste Elin om de glömmer dig ;-)
det är förjväligt nu när jag tänker på det... jag som oftast brukar ringa och hålla kontakten med dig elin... fan vilken dålig människa jag är... förmodligen så är jag upptagen med allt jävla internetskit :( my bad elin... jag lovar att ringa typ imorn kram kram sålänge
Skicka en kommentar