Nu sitter man här, röran har börjat bli mer organiserad och man kan gå runt i lägenheten utan att snubbla på kartonger. Dock är det en hel del plock kvar, men det löser sig.
Tillbringade födelsedagen med skola, uppackning och promenad. Vi skulle åka en sväng till ikea och skulle få vänta i tjugofem minuter på bussen, så vi gick. När vi skulle hem så trodde vi att vi hade tur och att bussen skulle gå en minut senare, sen insåg vi att tidvisningssaken stod still och att det skulle dröja ytterligare tjugo minuter innan bussen kom......så vi gick, igen. Det är ca. 5km mellan Tornby och stationen, så jag räknar med att jag gick ungerfär 1,5 mil igår...det känns.
Annars så känns det mesta bara allmänt konstigt, ena stunden längtar jag hem till mamma och pappa och nästa stormtrivs jag här. Jag känner mig ganska splittrad och förvirrad vet inte vad det är med mig, men det är väll bara mycket just nu. Allt händer på en gång.
lördag, mars 03, 2007
Oj.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det blir lätt så. Det är ju en jäkla stor omställning att inte ha nån som man kan vända sig till ;) Förut fanns ju alltid lilla mamma ;)
Jag tror det kommer bli kanonbra i lägenheten, du får bjuda in mig på en visit i veckan ^__^
Annars grattis i efterskott! Det var jag som skickade meddelandet "det här är mitt nya nummer" och sen inte skrev att det var från img. Smartass!
<3
klart du får komma hit...mm ja vet...ja läser din blogg vet du så jag hade redan lagt in ditt nya:) <3
Skicka en kommentar